Det långa avståndet till insamlingsstationen och platsbrist i köket är de viktigaste orsakerna till att en finländare inte sorterar plastförpackningar från blandavfallet. Många tror dessutom felaktigt att de insamlade plastförpackningarna hamnar i förbränningsanläggningen. Också kön och bostadsort har en inverkan på konsumenternas sorteringsvilja och attityder. Producentsammanslutningen för förpackningar Sumi, Borealis, Neste och Plastindustrin utredde tillsammans med VTT varför plastsorteringen hemma sackar efter.
Att höja insamlingsgraden av plastavfall är viktigt med tanke på både samhället och miljön. Förpackningsplaster är värdefulla och de bör i första hand återvinnas. För närvarande är graden av separat insamling av plastförpackningar i Finland ungefär 45 procent, vilket betyder att över hälften av plasten fortfarande hamnar någon annanstans än i insamlingssystemet för plastförpackningar.
Undersökningen som genomfördes av VTT satte sig in i konsumenternas attityder gentemot sortering. Enkäten besvarades av 1 000 finländare. Bland de vanligaste orsakerna till att inte sortera nämndes förutom avsaknad av återvinningsstationer eller avståndet till dem även utrymmesbristen hemma eller att sorteringen upplevdes krånglig. Utifrån attityderna kunde svarspersonerna delas in i fyra grupper:
- 11 procent av finländarna ingick i gruppen engagerade sorterare. Gruppen bestod enbart av något äldre kvinnor som har invanda rutiner för sorteringen. De får stöd av ett starkt kollektivt engagemang. De har en stark miljöpositiv identitet och personlig ansvarskänsla.
- I den måttligt positiva gruppen ingick 33 procent av finländarna och även denna grupp bestod i huvudsak av kvinnor i olika åldrar (76 %). Sorteringsberedskapen i gruppen är måttlig. Motivationen är relativt hög och gruppen får stöd av familj och vänner. De känner också kraftig ånger om de inte sorterar plastförpackningarna eller om andra inte gör det.
- Över hälften av svarspersonerna räknades till gruppen med lågt engagemang (29 %) eller till och med till gruppen med inskränkta attityder (27 %). Männens andel framhävdes i båda grupperna: av gruppen med lågt engagemang var 72 procent män i olika åldrar, av gruppen med inskränkta attityder var 78 % yngre manliga konsumenter. I gruppen med inskränkta attityder syntes tydligt både bristfälliga kunskaper och bristande motivation att sortera plastförpackningar. Miljövänliga handlingssätt upplevs inte intressanta och gruppen får inget stöd från sin sociala omgivning som skulle främja positiva återvinningsbeteenden.
Syftet med undersökningen var att kartlägga källsorteringens hinder för att kunna sänka dem.
”Utrymmet som krävs för olika avfallsfraktioner i hemmet är en klar utmaning i många hem. Detta skulle sannolikt kunna påverkas enklare genom nya tjänster än genom att öka kunskaperna och kunnandet. Å andra sidan verkar det fortfarande också behövas attitydfostran”, säger Anu Seisto från VTT som var ledare för undersökningsprojektet.
Boende i höghus sorterar flitigast
Bland de boende i höghus sorteras plastförpackningarna effektivare än i radhus och egnahemshus, vilket torde förklaras av närheten till insamlingskärlen. Samma orsak förklarar förmodligen också att sorteringsaktiviteten är högre i städerna än på landsbygden. De trognaste sorterarna finns enligt undersökningen i södra och västra Finland.
”I områden där systemet för insamling av plastförpackningar är bristfälligt är naturligtvis även sorteringsviljan lägre. Sumi arbetar för att förbättra insamlingssystemet och rätta till bristerna så att nätverket ska vara så omfattande som möjligt i hela Finland. Likaså förbättrar vi konsumenternas medvetenhet om att det lönar sig att sortera plastförpackningar och att återvinningen genomförs”, säger Mika Surakka verkställande direktör för producentsammanslutningen Sumi.
Baserat på undersökningen är också konsumenter med lägre inkomster flitigare sorterare än mer välbeställda konsumenter. En del konsumenter har tydliga brister i kunnandet och kunskaperna.
”Med hjälp av effektiv insamling, sortering och återvinning av plastavfall kan vi ersätta fossila råvaror. Ett av huvudmålen för programmet SPIRIT som leds av Borealis är att höja återvinningsgraden för plast i Finland, vilket förutsätter att insamlingsmängderna ökas. Därför hoppas vi att allt fler vill att plastförpackningarna ska blir returplast och sorterar dem”, säger Jaakko Tuomainen från Borealis som tillverkar plastgranulat.
Enkäten besvarades av 1 000 finländare. Materialet i enkätundersökningen är nationellt representativt för ålder, kön och bostadsort i åldersgruppen 18–75-åringar. Materialet till enkätundersökningen samlades in via Bilendi Oy:s internetpanel.
Mer information:
Mika Surakka
verkställande direktör
Sumi Oy
mika.surakka@sumi.fi
Tfn +358 400 197 848
Anu Seisto
ledare för forskningsteam
VTT Oy
anu.seisto@vtt.fi
Tfn +358 40 5471 609
Jaakko Tuomainen
chef för programmet SPIRIT
Borealis Polymers Oy
jaakko.tuomainen@borealisgroup.com
Tfn +358 50 379 4525